Historia

Horndals Bruk, levande industrihistoria i sydöstra Dalarna

Horndals samhälle, beläget efter riksväg 68, 2 mil norr om Avesta i sydöstra Dalarna, är en bruksort med gamla anor. Här finns 350-åriga industriminnen i en vacker parkmiljö.

Isaac Kock-Cronström
Det hela började år 1652, när vallonättlingen Isaac Kock anlade en järnindustri vid Horndalsån, och tog dit yrkesskickliga vallonsmeder.
Isaac Kock var, precis som sin far Markus Kock, en mäktig och mycket framgångsrik man som verkade i industrialismens linda.
Isaac Kock adlades senare till Cronström, och efterträdde fadern som myntmästare i Avesta. I drygt 200 år kom Horndals Bruk att vara kvar i den Cronströmska släktens ägo.

Expansion och utveckling
Vid ägarbytet 1861 vidtog en mångårig period av stark expansion. På några år ökade produktionen av järn och smide från 200 årston till 2000!
När järnvägen skulle byggas ut, stred de nya ägarna för att den skulle dras genom Horndal. Den 12 Augusti 1875 invigdes stationen med pompa & ståt i kunglig närvaro – men då vajade flaggorna på halv stång. Dagen innan hade nämligen brukspatron Bergendahl, som kämpat så för att få järnvägen till Horndal, hastigt dött i hjärtslag.

Ny era över en natt
Med hästar hade man i hundratals år forat malm från gruvan, träkol ur skogen och tackjärn från hyttan. Från Horndal hade hästlass efter hästlass med uthamrat och valsat stångjärn gått till Västerås och Gävle för försäljning.
Med järnvägen inleddes en ny epok. Ångloken kom från stora exporthamnar i Stockholm, Gävle och Göteborg.

1885 stod en ny, modern hytta i Horndal klar. Det var en pampig anläggning, nästan 18 meter hög. På några år steg årsproduktionen till 6000 ton järn. Den nya hyttan försåg 15 lancashirehärdar med tackjärn. Smedjan var världens största av sitt slag under ett tak.

På 1890-talet byggdes nytt järnverk i Horndal. Det var elektrifierat och modernt för sin tid. Horndals Bruks AB var nu en storindustri med andelar i Västmanland, Dalarna och Gästrikland.

Helvetet och Paradiset
Den nya tiden medförde många förändringar. De enväldiga patronerna ersattes av bolagsägare som inte bodde på bruket. Avståndet mellan arbetare – ägare ökade, samtidigt som förståelsen dem emellan minskade. Patronerna hade bott i herrgården, och de många arbetarna, runt 350 personer med familjer, trängdes i brukets bostadslängor. Husen hade namn som Paradiset, Helvetet och Skvallerbo, och vanligtvis bodde de barnrika familjerna i ett enda rum med öppen spis.

Storstrejk och lockout
Den nya tiden fick också arbetarna att organisera sig, och i Horndal tecknades år 1906 Sveriges första järnbruksavtal. Oroligheter utbröt i samband med storstrejken och lockouten tre år senare.
Spänningen var tidvis mycket stor mellan folkmassan, bruksledningen och militären, och en del arbetare fann det för gott att utvandra till Amerika.

Slutet
Horndals Bruk uppgick 1927 i Fagerstakoncernen och kom alltmer att specialisera sig på armeringsjärn. Men så 1979 var sagan all. Då lade verksamheten ner, 161 blev arbetslösa och en 330-årig bruksepok gick i graven. Det finns horndalsfamiljer, som då hade arbetat på bruket i både 4 och 5 generationer.

Besök Horndals bruk och industrins Pompeji
Det gamla bruksområdet är idag ett sevärt utflyktsmål i vacker parkmiljö. Området har liknats vid ett ”industrins Pompeji”.
Många av de gamla bruksbyggnaderna står som resliga slaggstensruiner, men många hus är också kvar.
Här kan man idag fira midsommar, precis som på den gamla goda patrontiden. Café, bruksmuseum, minigolf samt boulebana finns idag i parken. Trivselkvällar och bruksdagar av olika slag anordnas av Föreningen Horndals Brukspark.

Ur: ”Horndals Bruk- Levande industrihistoria i sydöstra Dalarna”, skrift (folder) från Kultur Avesta & Bergslagen (Beslutsgruppen för Mål 2 Bergslagen)